Takaisin
=> Yhteiskunta

Hitler och dagens terrorism

 

(Lisäys: Tekstissä mainittu henkilö on myöhemmin muuttanut ilmaisujaan terrorismista hyvin toisen suuntaisiksi, kuten monet Hufvudstadsbladetissa julkaistut kirjoitukseni kotisivuillani osoittavat.)


Hitler och dagens terrorism har mera gemensamt än man riktigt ännu kan se. Hans Rosing har kommit med ett debattinlägg (Hbl 21.9. 2002) där han säger att terroristattackerna i New York inte kan jämföras med Hitlers välde därför att då var det de starka som förde krig mot de svaga, men att nu är det de svaga mot de starka. Denna "logik" har i sin ytlighet har inte så mycket med själva historien att gjöra. Var ligger felet? Jag tror att
kärnan i Rosings feltokning är att han inte vill se och erkänna ondskan hos människorna utan ser människorna som "goda". Om han skulle se det ondas
styrka i världen hos alla sociala grupper, skulle han säkert också kunna dra den enkla slutsatsen att ondskan inte är "svag" utan oerhört stark var
än den förekommer. Bakom terrordåden ligger oanade starka makter, makter som är beredda att döda tusentals människor i ett ögonblick.

Lägg noga märke till att ondskan vill inte själv lägga fram sådana argument som sin motivation som vi i västvärlden gärna använder oss av i detta
sammanhang, såsom "sociala orättvisor". Ondskan behöver inga motiv. Samma gällde Hitler. Motiv eller inte - han ville gjöra vad han ville. Hans sjuka
"svaghet" blev ett instrument för det grymmaste och de "starkaste" gjärningarna historien har beskådat. Ondskan kan och får inte reduceras
till en konfrontation mellan de starka och de svaga eller mellan de rika och de fattiga. Vi behöver en mera djuptgående analys då det gäller
terrorism.

Vi måste alla bekämpa mänskliga orättvisor med alla våra krafter, men när detta lyckas här och där betyder det inte att människornas ondska här i
världen skulle utplånas. Det kan också läggas till att Rosings försök att göra sin "antiamerikanism" en tolkningsprincip för historien skapar inget
förtoende.

Takaisin
=> Yhteiskunta