Takaisin
=> Yhteiskunta

Den traumatiske professorn?

 

"Om Bush bara hade agerat enligt de demokratiska processerna i FN:s stadga skulle Iraktraumat inte ha uppstått." Så skriver Joseph E. Stiglitz (20.6). Gråta eller skratta? Kanske båda två vore på sin plats. Samma man beklagar att Bush-administrationen inte har kontrollerats tillräckligt. Jag bara frågar: vilken administration i USA:s historia har kontrollerats, granskats, inspekterats, studerats, förhörts och övervakats så mycket som den nuvarande? Ingen. Och ingen annan demokratisk regering i dagens värld heller. Och denna kontroll har pågått sedan Bush tillträdde som president. Det var kongressen som auktoriserade kriget, inte Bushadministrationen. Kontroll också där. Mera kontroll skulle ha behövts av någon närastående vän till professorn för att denne inte skulle ha gett offentlighet åt sådant nonsens som han skrev. Men USA är verkligen en fri demokrati där vem som helst kan säga vad som helst, sant eller lögn (och behålla t.ex. sin professur).

Professorn borde också veta att "Iraktraumat" började för ca 20 år sedan när Saddam började eliminera sina egna medborgare med masstörelsevapen, fängsla, tortera och döda sina shiamuslimska och andra politiska motståndare så att antalet offer i denna folkmord steg till över en halv miljon människor. FN:s handelsblockad och sanktioner skördade i tillägg till detta över 300.000 offer bland de svagaste i det irakiska samhället under 10 års tid. Saddams folkmord hade på detta sätt nått samma volym som i Ruanda. FN röstade de facto för att folkmordet i Irak och dessa sanktioner bara skulle få fortsätta. Vilket stöd fick de mänskliga rättigheterna då i FN:s regi? Inget, i denna sak. Detta borde professorn ha kunnat lägga märke till. Men nej. Det låter som om själva traumat skulle hellre ligga hos själva professorn än hos den demokratiska processen USA har mycket noga följt. Det finns nog verkligen vissa svagheter i det amerikanska samhället, och en av dem kommer fram här: att sådana här professorer har blivit professorer och att de kan blotta sin (o)logik utan att någon skulle ifrågasätta deras kompetens. När själva kärnan, dvs. Saddam, glöms i Irak-frågan (tala om det Tredje Riket utan Hitler!) verkar (de absolut inte acceptabla) detaljerna vara bara spelbrickor i ett fult, lögnaktigt och storskaligt propagandaspel. Och detta till stor del tack vare massmediernas strävan till att skapa en "virtuellverklighet" om Irak-kriget, en bild som inte från början motsvarar den historiska verkligheten.

Takaisin
=> Yhteiskunta