Takaisin
=> Yhteiskunta

Vad vill terroristerna ha?

 

Hans Rosings välmotiverad artikel om medierna som Saddams knähundar (13.3) och dess fortsättning då han försvarade sina teser (19.3) samt Jarl Ahlbecks "Terrorism och atombomber" (22.3 ) och "De utsatta behöver fortsatt stöd" (4.4.) har varit bland de allra viktigaste inläggen i Hbl på sistone med tanke på den globala terrorismen.

TV-reportaget "I skuggan av kungen" (TV 1, i Fjärrlinjen 31.3.). var en överraskande rapport om kroisos-kungen Mohammed VI av Marocko, en diktator, som tjänar bara sig själv och sina närmaste och som bygger sin diktatur på "staten är jag" - filosofin. Underligt nog kunde kungens liv i lyx avslöjas, men en hel del av de grymma realiteterna bara nämndes i förbifarten. "I skuggan av kungen" bekräftar både direkt och indirekt Rosings slutsatser. Ingen kunde nämligen ha gjort ett liknande reportage om Saddams Irak, fastän bara en liten del av verkligheten avslöjades, ingen. Ett försök att intervjua vanliga människor skulle ha stoppats och straffats hårt med detsamma.

En av de intervjuade marockanerna sade att "vi har ju viktigare saker att syssla med än bomber och än att irritera västvärlden", dvs. än att bli terrorister. "Vi måste ju få vårt levebröd", fortsatte han. På förhand hade vissa tidningar kommit med frågan, om situationer som den i Marocko kan leda till något annat än terrorism. Svaret är nekande. Och här kommer Ahlbecks artikel in i bilden. Han skriver: "Terroristerna agerar inte mot social misär, de motsätter sig det västerländska välståndssamhället …" (22.3.).

Många har uttryckt tanken att om vi i västvärlden bara skulle gå terroristernas vissa "berättigade krav" till mötes, kunde vi göra slut på terrorismen "utan våld". Oftast säger man här i väster att de är fattigdom eller sociala orättvisor som leder till terrorism (t. ex. Jussi Nuorteva, 5.3 och Sandelin 30.3, med sin alltid uttryckta och helt komiska USA-hat, talar vackert om social rättvisa och låter samtidigt förstå att USA i sin "imperialism" skulle motarbeta detta.) Förhoppningar om rättvisa är i och för sig inte dåliga, tvärtom. Ledarskribenten (30.3) skriver att vi borde "eliminera terrorismen yttersta orsaker" utan att tillmötesgå terroristerna.

Men just här börjar problemet. Vi vet nämligen inte exakt vad dagens globala terrorism vill ha för något för att sluta med sitt agerande. Dom har inte till dags dato sagt varför de agerar så som de gör, men de har i varje fall angivit att deras målsättning: är att förstöra västvärldens materialistiska och sekulariserade levnadssätt, precis som Ahlbeck skriver. Den globala terrorismen med sina bestialiska metoder har detta som mål, och detta kan inte sägas vara ett "berättigat krav" fastän vårt levnadssätt har oerhört stora brister. Här spelar fattigdom eller sociala orättvisor ingen nämnvärd roll hos terroristerna.

Den målsättning som terroristledarna har formulerat betyder för dem och en (radikal) muslim att det är Satan själv som djupast sett måste förstöras genom denna kamp i Allahs namn (Osama bin Laden, 1998). Mohammed Atta, som ledde terrorattacken mot World Trade Center, hade samma filosofi: det verkliga motivet och den egentliga grunden för "den berättigade terrorn" (!) finns i Allahs vilja och hos honom. Sådana här orsaker är nog svåra att "eliminera". Terroristernas krav är mycket, ja upprepar: mycket alvarligare än att "respektera" deras religion eller skapa rättvisare samhällen. Men terroristledarnas krav delas inte av millioner vanliga muslimer som en stor skara biståndsarbetare, missionärer, och peacecorpsfolk, varför inte också diplomater m.fl. kan bevittna. Det finns folk inom islam som säger att det är en religion som strävar till både religiöst och samhälleligt maktposition i världen. Ändå existerar bittra motsättningar mellan olika fraktioner och mellan de radikala och de moderata inom islam. Och de utsatta behöver vårt stöd. I Irak.

Jag vill också tacka Jutta Zilliacus (24.3 och hennes svar på Thalins kritik 28.3) för hennes klara insyn beträffande motiveringarna bakom Irak-kriget: "Man kan inte bara konstatera att Saddam Hussein är ett hot för världsfreden och sedan sitta med händerna i kors." Det var på tiden att någon skrev så här. Jag vill bara lägga till, att kriget inte på något sätt var "baserad på lögner" utan just på detta - alldeles korrekta - resonemang av Jutta Zilliacus som jag citerade ovan. Ingen kan väl tänka sig på alvar att Saddam inte hade kontakter med globala terroristnätverk fastän alla uppgifter om vapen inte skulle ha varit vattentäta. (Jag är helt övertygad om att de fanns mycket mera "krut" i förhandsinformationen än man för tillfället vill tänka sig.) Saddam var ett hot mot freden och samtidigt mot sitt eget folk genom att leda ett brutalt mordmaskineri som skördade otaliga offer år för år.

Takaisin
=> Yhteiskunta